Vad är kognitiv terapi?

Kognitiv terapi börjar med en noggrann problemformulering, där vi tillsammans försöker förstå varför ditt lidande/besvär inte går över.
- Vi identifierar hur tankar och känslor hänger ihop och ser var en förändring skulle vara mest effektiv att starta med.
- Inledningsvis kommer fokus att ligga på att hitta och arbeta med negativa automatiska tankar (NAT), detta görs genom att analysera stressande/upprörande situationer (triggers).
- Målet är att förändra hur du tolkar dig själv, eftersom det är enklare att ändra förhållningssätt/tolka saker annorlunda än att direkt försöka förändra sina känslor.
- Vi utforskar grundantaganden (som ex. "jag är dålig") och livsregler (som ex. "jag måste alltid prestera") som kan påverka ditt liv negativt, och arbetar på att skapa mer hjälpsamma tolkningar.

Vad är känslor och vad är tankar? Varför är det viktigt att skilja dem åt?

- I kognitiv terapi lär vi oss skilja på känslor och tankar (och beteenden). Att tolka en ofarlig situation som farlig kan skapa onödiga problem. och resa hinder i livet.
- Känslor är medfödda och automatiska reaktioner som bär viktiga meddelanden. Vi kan inte styra dem med viljekraft ex. som att bli rädd av ett plötsligt ljud. Känslor har en viktig roll för vår överlevnad!

- Ett sätt att träna på att skilja mellan tanke och känsla är att identifiera vilka känslor som finns "bakom" tolkningar. Till exempel, när någon säger ”jag känner mig sviken”, (som är en tanke) kan vi utforska om ledsnad, ilska, rädsla eller skam ligger bakom (den tanken). 

- Målet är att förstå hur vi tolkar situationer och att lära sig möta de känslor vi faktiskt redan bär och känner. Genom tekniker som andning och mindfulness kan vi minska lidande och påverka vår upplevelse av ovälkomna och "negativa" känslor.

Kommer man att prata om barndom och uppväxt i terapin?

Anknytning är en medfödd överlevnadsinstinkt som startar direkt vid födseln och gör att vi söker kontakt med våra omsorgspersoner (oftast våra föräldrar). Spädbarn gråter och skriker för att få uppmärksamhet och trygghet, något som är livsviktigt. ("på liv och död"). 
 

Kvaliteten på våra känslomässiga relationer formas till stor del av hur våra omsorgspersoner tonat in våra känslor, behov och "inre liv" när vi var små och behövande. Hur väl de kunnat läsa av och möta våra behov är avgörande för alla människors känslomässiga utveckling. Denna tidiga intoning påverkar hur trygga eller otrygga vi blir i våra nära relationer senare i livet.

I terapi används anknytningsteorin för att förstå hur våra tidiga (anknytnings) mönster påverkar våra relationer som i dag, som vuxna. Vid stress eller hot aktiveras dessa mönster på nytt: en person kan bli klängig om hen känner sig avvisad av sin partner, vilket en gång var ett hjälpsamt beteende fär att få omsorg men kan samtidigt skapa problem i vuxna (sunda) relationer. Andra kan i liknande situationer reagera med att dra sig undan, ett beteende som också kan spåras till barndomen om barnet uppfattade det som meningslöst att få närhet och behov tillfredsställda. Det var liksom ingen idé utan barnet gav upp (undviker) innan det ens försökte. .

Vad innebär det att en metod är evidensbaserad?

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) påvisar god evidens för psykoterapi, särskilt kognitiv beteendeterapi (KBT), vid de stora folksjukdomarna depressions- och ångestsyndrom.